Time for some stage action

Ikväll är det dags för vår första Final year review föreställning :) Det är en tradition här på skolan. Varje år gör sistaårseleverna en revyföreställning med sketcher och dans/sång. Jag ska inte vara med i så mycket, bara första och sista sången plus en drinking challenge Amerika vs Storbritanninen (jag är på amerikanernas lag).

Vi får se hur det går och hoppas det blir fullsatt :)

I'm alive

Ja, jag lever. Gårdagens challenge var faktiskt inte särskilt svår även om det smakade pyton. Fast en utav mina kompisar fegade ur och vägrade trots att vi andra inte hade några problem.


Idag morse mådde dock inte mitt huvud så bra men det beror nog mer på de x antal cider som dracks under kvällen. Såg till att marsvinen hade en full matskål så att de inte skulle låta för mycket vilket funkade men sen började grannen borra istället. Nu är huvudet näsan back to normal efter rehabilitering framför TV nedkrupen under mitt duntäcke och snart blir det till att bege sig ut för att fira Amy's födelsedag med middag på restaurang. Inte helt fel. Tur att man inte är som Corin, han kan knappt äta alls när han är bakis.


So long

Försöker motivera mig att göra någon form av exercise men kan inte bestämma mig. Ska jag ut och springa en runda, göra min Mel B träningsdvd (som jag. Inte har gjort på evigheter) eller ett yoga pass eller en kombination. Hmm tål ett tänkas på.

The challenge

Thank God it's Friday! Imorgon är det dags för den okända RVC final year shot challenge. En shot för varje bokstav man får efter sitt namn när man tar examen, 12 total. (BVetMed MRCVS)
Innan ni tror att jag kommer dö av alkohol förgiftning kan jag meddela att en engelsk shot är mycket mindre än en svensk plus att vissa inte ens är särskilt starka, typ Baileys. Tror faktiskt att det låter värre än vad det är.

Återkommer med rapport ;)

Where did the energy go?

Fredag, end of the week. Känner mig seg och trött som vanligt. Vet inte varför jag är så trött jämt. Kanske är det brist på motion och utomhusvistelse? Måste nog försöka ge mig ut och springa lite oftare. Lyckades faktiskt masa ig ut tidigare i kväll, alltid något. Blir ju inte att jag promenerar så mycket nu för tiden. Corin och jag brukade ju gå en promenad nästan varje dag, om än bara runt kvarteret.

Men ärligt talat, jag fattar inte varför jag är så himla slö nu för tiden, orkade liksom inte ens duscha ikväll. Tar ju järntabletter så det borde inte vara järnbrist i alla fall. Idag hade vi en föreläsare i skolan med galet mycket energi, blir ganska avis. Hur orkar folk vara så entusiastiska hela tiden? I och för sig har väl jag alltid varit ganska pessimistisk vilket inte direkt får fart på orken och humöret. Extra vikten man lagt på sig under studietiden hjälper nog inte heller.

Nej, nu får jag sluta klaga, det hjälper ju ingen. Allt kunde ju faktiskt vara mycket värre. Ska strax krypa ner i sängen och förhoppningsvis har jag lite mer energi när jag vaknar imorgon.
Buenos noches!